1. SERENITY

Within me I feel so serene.
A sensation like apathy.
Yet a contrast in every way.

I went into the black.
Never thought on coming back.
And now it has changed me
Forevermore

My world has seen a new dawn
A sense of harmony and bliss
Now nothing will or can destroy me.
We’ll walk the road less travelled.

Reaching a state of calm, tranquility.
As snow falls on a winter’s night
Reliving a spring of placidity
Beauty in the changeful seasons.

But my heart craves more!

Will we weather all storms?

Joy was deemed to elude me
Now that it fills me
I start to doubt it.
Could I breathe without the air you give me?
Or am I now complete, a whole?

I feel my blood start to simmer inside
The gates have now opened up for me
No void will ever crack this will.
Steadfast we stand.
Exalted in Serenity.

Valiantly prevailing in a landscape so gray
Winters and death have tolled us with pain
Taking command and forcing our hands
To follow the path to Serenity.

As a sovereign of the mind
I can feel this creation becoming me
Is this horror a fear of the future
Or something darker, something more.
Could one hone their art in isolation
Do I need solace for my passion

I feel my blood start to simmer inside
The gates have now opened up to me
No void will ever crack this will.
Steadfast we stand.
Exalted in Serenity.

Valiantly prevailing in a landscape so gray
Winters and death has tolled us with pain
Taking command and forcing our hands
To follow the path to Serenity.

I close my eyes. Diving into the current.
Unexplored motions drives me forward.
With you, I swim calmly ever more.
But now I hold my breath.


2. STJARNFALL

Er sorg blir blott ved för min ursinnes eld
Jag föder på ert fördärv och melankoli
Likt ni livnär er på andras misär.
För er väger pengar tyngre än liv.

Er värld kommer brinna.
Jag svär en ed så sann
Att varje kvinna och man.
Får se sin baneman.

Universum får se på verklighetens spel.
Och ingenting kommer bli som förut
Hedern är glömd och priset begravd
Kulturer lever när andra begravs

Er värld kommer att brinna.
Jag svär en ed så sann
Att varje kvinna och man.
Får se sin baneman.

Över mot hav börjar dagen på nytt att gry
Ondskan och hatet har lämnat min själ tillslut
Som solsken lyser på min kropp och värmer upp
Har eran stjärna fallit och glömts bort.

Allt som ses är ett annat mörker
Det som strålade dog
Tomheten sliter och vrålar
Förtär sönder.
Allt som sågs, det var ljus.
Men det blev dunkelt tillslut.

Gömt motiv för alla som betalar.
Utgivet av de som döljer
Den som sägs att berätta allt
Ar den som bär störst hemligheter.

Ni tror världen snurrar runt er.
En dyrkan så falsk.
Ni vill bota symptomen
När ni själva är sjukdomen.

Över mot hav börjar dagen på nytt att gry
Ondskan och hatet har lämnat min själ tillslut
Som solsken lyser på min kropp och värmer upp
Har nu eran stjärna fallit och glömts bort.