1. ALLTETS FÖRGÄNGLIGHET

Stirrar ut över sorgens hav
Inget stillar själens längtan
Hungern – ett inferno som aldrig någonsin släcks
Fången i mitt eget kynne

En törst i en värld utan något vatten
Skapad med denna konstanta brist
Känslan av min dystra insikt
Om alltets förgänglighet

Odödligheten är belånad
Tills dess att du vaknar upp
Min tröst – min själ är dödlig
Läs den i min denna sista suck

En röst i en värld utan någon som lyssnar
Skapad med denna livslånga förbannelse
Lamslagen och fjättrad i min dystra övertygelse
Om alltets förgänglighet

Nihilisten vet att allt som växer
En dag ska tvingas växa bort
En dag finns blott ett tomrum kvar
På den jord där vi vandrat och gått bort