1. BITTERT FLÖDE

Slutet på ljuset i tunneln
Livets invers, där allt går under
Det bittraste flödet svämmar nu över
Askan är spridd från den falnade glöden
Ett gradvis förfall, skymningsland
Nollpunkten, alltings kollaps

Övergivna vägar
Överväxta spår
Ödemark tar över
Rötters rivkraft, rost och röta
Inte ett korn
Inte en droppe
Inte en del av en helhet


2. ISOLATIONENS EXTREMER

Groteskeri, förstärkta defekter
Blodskam och avfolkning
Osund växtlighet
Kortsluten orenhet
Isolationens extremer
Primitiv, missriktad instinkt
Grundlös existens

Monotona övergrepp
Saltstalagmiter
P. extas
Intervallet krymper
Normlöst njutande
Ohörd klagan
Bortom all sans
En sista utpost
Ett utbrott
Dina innersta drömmar


3. KRATER

Ett liv i en grav
En obruten kedja av misstag
Bilden är klar
Liklukten tung
Allt täckt av fett och smuts
Hur och varför spelar ingen roll nu

Tid makuleras
Ingenting allt som blir
Sot och aska från före detta liv
En svallvåg av talg
Bortsvept, bortom allt
Obeveklig
Utan pardon

En hopplös marsch
Alla fördömda
Mot den avgrund som slukar allt
Nedräkning klar
Den vind som skördar
Lämnar ett öde landskap


4. STRÄVAN FÖRGÄVES

En förljugen verklighet
Där strävan är förgäves
Stöpt i en skev form
Förvärra är att fortskrida
Fördärvet, en förutsättning
Avlägset allt som haft mening

Förundrad av meningslösheten
Fast mellan förlust och förtvivlan
Utnött, krossad, kasserad
Hopplöshetens labyrinter
Ursprunget dolt för alltid
Ett avslut i dunkla nyanser

Instinkten att förhala det oundvikliga
Det enda livsuppehållande

En förljugen verklighet
Där strävan är förgäves
Stöpt i en skev form
Förundrad av meningslösheten
Fast mellan förlust och förtvivlan
Utnött, krossad, kasserad


5. SCHACKEL

Kunde aldrig ana att det skulle sluta så här
Verkan, helt utan orsak
Ett straff för renheten
En jakt med säker utgång
Panisk, paralyserad
Famla efter ljusets sista strimmor
Endast natten hör din kväljande gråt

Drick av bägarens vinäger
Ät av köttet som kokar av mask
Sjok av förtvivlan
Ett slagregn av äckel och fördärv
Desorienterad
Var väg går tillbaks till dess hägn
En ruin där allt är förgäves
Fullständigt förbrukad

Bunden, piskad och förgripen
Glödgade schackel kring dina vrister
Ärgade krokar i ditt skinn
Ett förfall utan motstycke
Ett enfärgat kaos
Ett meningslöst liv, tragiskt att se
En löjeväckande spillra

Blodet i dina ådror; stinkande, värdelöst
Luften i dina lungor; bitter, kvävande
Tuktad, befläckad och kväst
Slagen, hudflängd och hatad


6. PERMANENT YNKEDOM

Permanent ynkedom, svagsint svammel
Ett missbruk av ord
En kväljande blandning av skam och desperation
Smutsen och stanken, överskottet av skavanker
En förnedringsrutin, både patetisk och tarvlig

Tankebanor så banala
Kallbrända nervändars kortslutna svada
Ett hån, en fasad
Bränn boet och salta askan
Kompromissens tid är förbi
Vältra upp rötterna, vila i ofrid
Ynkedom, tanklös, svältfödd
Allt är förlorat


7. RUINER & MASSDÖD

Smaken av aska, lukten av blod
Kampen är över, ruiner och massdöd
Vandrande spillror, hålögda, håglösa
Livet ett ord utan definition

Kampen är över
Ruiner och massdöd
Kampen är över

Krossad, struken ur historien
Segrarens version för alltid sann
Utrotning, maskinell och mekanisk
Hatets kuggar tuggar in i evigheten


8. SKAMMENS CYKEL

Grå hud flagar och faller
Förtvinade muskler hänger och svajar
Orkeslös med grumlade tankar
Tom existens helt utan drivkraft
Diffusa konturer
Ett färglöst spektrum
Fragment av en missförstådd bild
Ett skede helt utan mening
En kavalkad av förfall och förnedring

Reptilsvansen biten
Skammens cykel
Ett offer som inget betyder
Lamslagen, oläkt, liggsår och skov
Förståndet ersatt av imitation
Bortom tid, men av tid söndersliten
Inga minnen, ingen framtid
Perforerad, fastspänd, förbrukad
Slutet på slutet, inget att sörja


9. LIVETS REVERS

Förvriden, försåtlig
Förljugen och anskrämlig
Allt blev som det inte borde
Isande tinningar, spända käkar
Vreden förlamar
Bakslag och mothugg

Livets revers, uppenbar

Styvnackat nedtrampad
Kuvad och baktalad
Längst bort från hoppet, dömd
Ledan och eländet
Torftigt trevande
Efter mening
Men allt är för sent

Livets revers, uppenbar


10. NOLLPOTENTIAL

Helt utan insikt
En cykel som aldrig känns igen
En tafatt ansats till anpassning
Reprimander och förskjutning

Helt utan egen vilja
Kravlös, formbar, men oönskad
Ett bevis av och i sig själv
Entropionjär, mot obefintliga mål

Kartan i naturlig skala
Självskadeglatt attackerad och hatad
Hoppfull trots allt
Belöningen finns alltid någon annanstans

En slump utan syfte
En urladdning helt utan motiv
Ingen tolkning kräves
Signalen är svag, men bruset ger dig liv

Potentialen var aldrig något att tala om
Nu är det slutligen för sent
Småsinta, patetiska drömmar
Speglar en futtig existens


11. BLODET MÄTTAR MARKEN

Insnärjd i myter, nedsänkt i lögn
En självbild falsk, orimlig, skev
Skoningslöst jagad och hetsad
Av ett egengenererat drev
Insiktslöst skryt, fri från meriter
Fritt fallande, blind för det som nalkas
Bortom ömkan, inom räckvidd
Skadan måste ske, låt blodet mätta marken

Blodet mättar marken

Svag, rädd, oförmögen
Sakta förblödande av inbillade sår
Definierad av oförrätter
Som aldrig hänt och aldrig kan förlåtas
Åderlåten, den falska gråten
Riv bort skorpan och salta i såret
En oändligt självisk martyr
Genomskådad, låt bålet ta fyr


12. ODUGLIGHETENS KRONA

Utarmad, oemottaglig, onåbar för var stimulans
Nedbruten, försvagad, en död blick dömer ut allt
Drivkraften dräneras, apatisk, letargisk
Ointresserad av spelet

Dömd på förhand, förlusten ett faktum
Sista platsen sen länge reserverad
Nollställd, förlegad, fossiliserad
Misstro mot allt

Dominerad, prövad och avfärdad
Oduglighetens krona glänser
Helt utan roll, frånkopplad
Det matta skenet slocknar